Jonna provsportar: Tough Viking Kids, ThaiKidz, parkour, klättring

Att hitta din sport!

Eller, det måste inte vara en sport som går att tävla i, men träningsform eller aktivitet. Och det behöver ju inte vara bara EN sport eller något du gör varje vecka, men det finns något för alla, om så att cykla framför TVn eller göra en Ironman.

Långt ifrån några Touch Viking Kids lopp, men jag växte upp i lilla byn Jormvattnet där det erbjöds många andra träningsformer som vi barn ägnade oss åt på kvällarna. Vi sågs i byskolans gympasal för att brottas, spela innebandy, köra hinderbana..  Det var vårt sätt att ses och hänga. Och utomhus sprang vi under barmarkssäsong, åkte skidor och skridskor vintertid. Jag tävlade lite i både slalom, längdskidåkning och senare löpning, men aldrig med någon prestationspress. Den avslappnade inställningen till träning, känslan av gemenskap, plus en bred grund av rörelse på olika sätt har gjort mig trygg i kroppen och all round-stark.

Medan brorsorna fastnat för fotboll har Jonna inte hittat någon träningsform som känts 100 än. Hon hade verkligen talang för gymnastiken, men efter ett år hos GT Vikingarna vill hon prova något nytt. Och jag är ingen förälder som tjatar för att hon ska fortsätta för att bli proffs på något om hon inte vill. Dessutom blev det en stress kring logistiken att ta sig ut till Lidingö varje måndag som ingen av oss mådde bra av.

Så. Nu provar Jonna sig fram för att hitta något hon vill fortsätta med. Eller inte alls och då kan vi alltid göra något eget, tillsammans. Den här helgen har hon i alla fall testat hela 4 saker – ThaiKids, Tough Viking Kids, parkour och klättring.

Jonna provsportar: ThaiKidz, Tough Viking Kids, klättring, parkour

ThaiKidz

I fredags gick Jonna, hennes bästa kompis, hans mamma och jag till Slagskeppet för att prova ThaiKidz. Jonna har pratat lite om kampsport och vill gärna göra något ihop med sin bff. Jag tyckte också det var en bra idé, med tanke på min egen period i livet då jag tränade thaiboxning. En träningsform som både bygger självförtroende, styrka, kondition, koordination och gemenskap.

Det började bra. Jonna och E började genast boxa och hoppa runt, helt lyriska. Men nja, själva passet var inte så lyckat. Lång uppvärmning där löpning varvades med armhävningar, situps m.m. Sen massa olika slag och sparkar barnen aldrig testat förut och gruppen var lite väl stor för enbart en instruktör. Och det kan man förstå inte var hens fel, men hela passet verkade gå ut på att köra slut på deltagarna. Jag såg inte ett enda leende från instruktören och i slutet massa burpees, armhävningar m.m. tills alla låg som blöta fläckar.

Kampsportskulturen är speciell och passar inte alla, men för nybörjare tycker jag ändå att man får anpassa träningen. Alltså om man vill att dom återvänder. Det måste vara lustfyllt och så lätt att dom får självförtroende och mersmak. Kanske hade vi otur med tajmingen efter en lång skolvecka och instruktören en dålig dag, men ”Hit går vi INTE igen” tyckte både Jonna och hennes vän. Jag höll med.

Tough Viking Kids

Bästa E var anmäld till Tough Viking Kids igår och när jag visat filmklipp från tävlingen för Jonna blev hon supertaggad. Det DÄR ville hon med göra, ihop med E förstås. Dessvärre var hans starttid fullbokad, men vi följde med och chansade på att ”någon kan vara sjuk eller så”. Det var inte fallet, men en vänlig man lät henne ändå starta i samma grupp som sin vän. Tack! För det här var så himla roligt.

Ja du ser! Innan var Jonna och E sammanbitna och nervösa, men när startskottet gått lös dom likt solen och gav järnet runt banan. E´s mamma sprang med och jag hejade och fotade vid sidan av. Dom klarade alla hinder och kom i mål lyckliga och kaxigare än någonsin. Så fantastiskt roligt, jag riktigt ryser. Det är den HÄR känslan jag vill att mina barn ska ha av sin träning!

Klättring

Efter Tough Viking Kids tog vi paus hemma. Laddade om med lunch och cyklade sen till Hjorthagen där dom arrangerade ”Gasverksdagen” med massa prova-på-aktiviteter.

Jonna har sen länge snackat om att hon vill börja med klättring, så det var givet att hon skulle få prova. I höst öppnar Klätterverket i Gasverket och dom var på plats med en utomhusbana. Junior mådde inte helt bra och ville inte testa, men Jonna och E gav sig uppför väggen. Kul tyckte dom, även om Jonna var besviken att det inte var inomhus och att man fick hålla på längre, men det får vi göra en annan gång.

Parkour

I Gasverket finns även nya parkourbanor, en för mindre och en för större. Vi missade tyvärr uppvisningen och prova-på-passet, men barnen testade lite på egen hand och balanserade på slackline.

Vi kikade lite på några äldre killar som gjorde coola hopp och volter i banan. Lite som en mix mellan hinderbana och gymnastik, så kanske en sport att prova mer av för Jonna? Hon gillar ju båda grenarna.

Utöver allt det här var promenaderna och cykelturerna till och från alla aktiviteter också roliga och välgörande. Tid att prata, lära sig trafikregler, spontant att spurta mot- och hoppa upp på grejer. Vi blev alla svettiga, fick skön och social utomhustid under vår transportering. Det måste som sagt inte vara något arrangerat för att vara bra och…

”Tuffast är ändå du som testar”

..skrev jag på Instagram. Och det vill jag verkligen poängtera till dig som inte heller hittat något du klickat med. Att våga prova och inse att det inte är DIG det är fel på om det inte känns rätt. Ge det gärna några gånger (om inte känslan är tvär-NEJ), men ibland är miljön, träningskulturen, ledaren eller kanske just den dagen inte rätt för dig. Då är det bara att testa vidare med huvudet högt.

Stor kram! /A

Fler lästips:

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras