#fuckcancer och spring för Terese

Tacksam..

..för att jag har så många fina vänner omkring mig. För alla förstående ord och kramar när jag inte lyckas hålla fasaden uppe och bryter ihop. Utåt ser jag ofta glad och samlad ut. Men nu när skriver om att vara stark, att kämpa för Terese skull, rinner tårarna av ren maktlöshet. Jag springer för Terese, skänker gåvor till Cancerfonden och hjälper henne med det praktiska jag kan, men det känns ändå otillräckligt. Absolut, jag tror på mirakel, tankekraft och pengarna gör enorm nytta framöver, men ta fram en jäkla stark tablett som gör just Terese frisk NU TACK! #fuckcancer

#fuckcancer

Du som är/varit närstående till en älskad, sjuk människa förstår vad jag menar. Hur hopplöst det känns, samtidigt som man vägrar ge upp. Jag tänker inte sluta bidra med det jag kan och VET hur stark Terese är, men ibland brister allt.

Jag lever ett jojoliv just nu, mellan glädje och ledsenhet. Har mycket kul på gång, men även mycket som påminner mig om Terese, likt hugg i bröstet av saknad och medlidande med hennes familj. I morse fick jag i alla fall en fin löptur runt Djurgården, med en annan kär vän, Elin. Hon är en av alla jag pratar känslor med och det behövs alltid, men extra mycket i tuffa tider. Tack finaste!

Terese och jag, också på Djurgården, en höstdag 2017.

Nu blev det ett väldigt självcentrerat inlägg, när det är Terese som fyller år och är den jag egentligen vill lyfta. Men jag vet också att hon vill att jag släpper garden då och då. Så jag springer ibland, gråter ibland och ger aldrig upp hoppet. Grattis på födelsedagen älskade vän. Kom ihåg vilken fighter du är! ♥

Skickar även en stor kram till dig som behöver! ♥ /A

8 kommentarer
  1. En av de svåra bitarna med att stå vidsidan om en älskad människa som är svårt sjuk är just det att livet utanför rullar på som vanligt och kräver en massa av en, samtidigt som det är just det som gör att man tar sig igenom de där svåra stunderna som livet bjuder på. Tänker på er alla! Kram

    1. Ja Ann-Marie, så är det verkligen. Och jag trodde inte man kunde känna så starkt för en vän, men jag och Terese har verkligen kommit nära de senaste åren, vilket gör det extra tufft.

      Tack snälla och stor kram tillbaka!

  2. Jag förundras över hur livet ibland kan vara så fruktansvärt orättvist. Under våren har jag ofta tänkt på Terese och hennes familj. Efter gårdagens inlägg känns ord futtiga, men fuck cancer!!!! Idag ska hon få följa mig ut på löptur i skogen i Umeå. Ta hand om dig! Varm kram från Maria

    1. Ja Maria, det kan verkligen vara grymt. Ingen ska behöva gå igenom så mycket som Terese och hennes familj gjort. Finns inga ord, men alla tankar och stöd gör skillnad. Stor kram tillbaka! <3

  3. Anna jag vill bara skriva en varm kram till dig, jag kände inte Terese men har ändå gråtit till och från hela helgen…. tänk så tufft det måste vara för dig som vän. Tereses öde är så fruktansvärt så det går inte att sätta ord på.
    Tack för er fina viktiga podd, jag har älskat varenda avsnitt.
    Styrkekramar till dig ❤️❤️❤️

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras