”Men hur kan jobb vara viktigare än att fira ens egna barns födelsedag?”
..sa Junior buttert när jag berättade att jag kommer vara i Åre på han och Jonnas dag. Ord som kändes som ett hugg i bröstet hos mig som aldrig missat en födelsedag under mina barns livstid. Och just nu är insikten om hur viktiga mina nära och kära är ännu starkare, varför det känns extra tungt att inte vara med och sjunga för dem idag.
Samtidigt vet dom att jag alltid finns där, fysiskt och om inte det är möjligt – i hjärtat. Och genom någon annan som bryr sig om dem. Jag är säker på att Junior och Jonna får en fin dag hos farmor och kusinerna där de vaknar upp idag. Jonas är också där med dem på morgonen, innan han bilar vidare till Åre. Sen får vi fortsätta firandet hemma i Stockholm igen, med både släktkalas och ett ihop med klasskompisarna.
Även om på olika håll – idag friar vi att familjen blir två härliga 8-åringar rikare. Det känns både stort och lite sorgligt att barnen blivit så ”gamla”. Men även om jag älskat mycket av bebistiden, att vara så nära dem hela tiden, ser jag fram emot mer sånt här. Och det här. Och mer av det här. Detta och såklart en massa andra saker vi inte upplevt ihop än.
Livet med barn är absolut jobbigt, men aldrig tråkigt.Alla åldrar har sin charm, men ju äldre de blir ju fler gemensamma intressen får vi samtidigt som de utvecklas som individer.