Att blogga – svårigheter & roligheter

frissan15

Gå på festliga event, få hem fina saker, kanske till och med betalt för att utvärdera något av det. Det glamorösa livet med att blogga. Eller?

Jo, delvis med också väldigt svårt ibland. Jag har bloggat i snart sju år och tycker både det blir svårare och lättare på olika sätt. Som med allt blir du mer erfaren och får struktur med tiden, men samtidigt förändras samhället och ditt eget liv. Har du en blogg med dig själv som huvudperson, där du bjussar mycket på ditt liv, kan det också vara svårt att veta var gränsen mellan att vara personlig och för privat går.

Här lite om de svårigheter och roligheter jag upplever, samt lösningar jag använder vid mitt bloggande.

Svårigheter

1. Kvalité – bilder och text

Trend o träning har gått från att vara den lilla hobbybloggen och dagboken till flera tusen läsare om dagen och ett helt företag. Det ställer helt andra krav på kvalité för att behålla läsare och vara en intressant samarbetspartner för företagen – de som håller bloggen aktuell med nya produkter och även gör bloggandet ekonomiskt lönsamt. Det gäller att leverera och samtidigt tänka framåt. Att det du skriver är värt massor för företagen i form av snabb synlighet med stort förtroende (många upplever att de känner mig som bloggare = högra trovärdighet) mot en nischad målgrupp. Här tycker jag det är svårt då jag både vill behålla nyhets- och trendinriktningen samtidigt som jag vill kunna ta betalt för den tid och arbetet jag lägger ner.

Idag är vackra, proffsiga bilder A och O, liksom tydlighet och struktur i bloggen. Du ska alltså inte bara kunna skriva utan helst även vara fotograf, webdesigner och kunna redigera bilder. Och för bra bilder krävs bra kamera, oftast dyra och stora saker att släpa runt på. Dessutom går den digitala utvecklingen rasande snabbt – både gällande bloggdesign och utrustning. Jag försöker så gott jag kan med min Canon G1X och det jag med åren lärt mig i Photoshop, men vet att jag ligger efter många stora hälsobloggare i kvalité.

Texten måste också fånga intresse hos läsaren och från korta ”dagens outfit” är det story telling som gäller. Att på ett lagom personligt och inlevelserikt sätt berätta om sina tankar, upplevelser och produkter. Det tar betydligt mer tid och tankekraft än korta bildtexter. Med höga krav näst intill omöjligt att få ur sig något trötta och stressade dagar. Att skapa konstnärliga ting under press är inte lätt.

Min lösning: Jag försöker bunkra på mig bra bilder och skriver upp intressanta ämnen att blogga om framöver, men oftast är jag för ivrig för att hålla på dem en längre tid. Annars har jag blivit betydlig snabbare på att redigera bilder och sparar de bra i sorterade mappar.

Sist men inte minst jobbar jag på att sänka mina krav på mig själv. Jag behöver inte vara ”störst och bäst” och jag ÄR inte min blogg. Istället låter de som gillar bloggen läsa, de andra är inte tvungna, och mina närmaste vänner/familj gillar mig oavsett vad bloggen innehåller.

2. Kvantitet – att hitta bloggtid och få inspiration

Att hålla bloggen uppdaterad är näst intill ett heltidsjobb om du är noga med punken ovan – kvalitén. Att det ska vara intressant, aktuellt och se snyggt ut rent estetiskt. Dessutom kanske inte inspirationen finns samtidigt som tiden. Ofta ”bloggar” jag som bäst när jag tränar, i huvudet, men väl hemma vid datorn med 4 barn omkring mig är det som bortblåst.

Min lösning: Jag tänker som bäst direkt på morgonen och bloggar därför gärna då, innan familjen vaknat. Och kommer jag på något brilliant på språng skriver jag stödord i mobilens anteckningar. Det gör jag även för olika ämnen och veckodagar där jag har en struktur med ”fredagsfys”, d.v.s. träningsinspiration på fredagar och i övrigt variation mellan bloggens teman – träningsmode, kost, min vardag och träning.

Ett inlägg om dagen är min målsättning. Ganska lite jämfört med i början då jag bloggade ca 3 gånger om dagen, men då var innehållet inte lika genomtänkt. Läsarna lär sig ditt intervall och jag har alltid haft stor fantasi gällande ämnen att skriva om. Det blir ofta att jag håller min bloggplan även för att jag gillar att fota och det layoutmässiga kring bloggandet, men ju mer noggrann jag blivit ju färre blogginlägg. Dock händer det fortfarande att mobilbilder åker upp. Hellre något än inget tänker jag, men jag borde bli bättre på att planera mitt bloggande längre för framtiden, med ett schema för aktuella ämnen.

Anna Lissjanis 2011-2015.

3. Personlig och privat

De jag själv föredrar att läsa är personliga berättelser direkt från hjärtat, utan att gå in på detaljer som inte ”ger något”. Bloggar utan filter, där både styrkor och svagheter visas upp. Personligt utan att det blir FÖR privat. Men vad är skillnaden?

”Personligt är något där man utgår från sig själv, sina egna upplevelser och känslor, till skillnad från något opersonligt som man själv inte har någon relation till, objektivt och distansierat.

Privat är något som bara rör specifikt bara sig själv. Medan allmänt är mer abstrakt, på samhällsnivå, fenomen som fler kan känna igen sig i.”

Själv har jag bloggat om flera personliga kriser, som förlusten av två av våra trillingar, problemen med min rectus diastas och ortorexin. Tider av ångest och fysisk utmattning p.g.a. att jag ville visa upp den ”perfekta kroppen” och prestera vid allt – träning, kost, föräldrarskap, eget företag och även som bloggare. Privata problem samtidigt som det finns så många andra som lider av samma sak och därför kändes helt rätt att berätta om. Jag tror alla mår bra av att prata öppet om sina svårigheter, för egen del och andra att inte känna sig ensamma och annorlunda. Dock har min bakgrund och sjukdomstid av ortorexi gjort det svårare att blogga om ”trender och träning” med tanke på mina läsare som mår dåligt.

”Kan jag lägga upp ett sockerfritt recept och gröna smoothies utan att verka extrem? Ser jag för smal ut på bilden i den vinkeln? Stressar och triggar jag till ett ohälsosamt liv med bloggens inriktning och att jag själv tränar mycket?”.

Min lösning: Min ambition är att både leva sunt själv och visa upp en sund bild mot mina läsare, det är mest hållbart på alla plan, men samtidigt jag ÄR inte min blogg. Jag är som jag är, ser ut som jag gör och kan inte ta ansvar för vad hela mänskligheten tycker. Bloggen har den inriktningen den har eftersom det är mina intressen. Hur det jag bloggar om uppfattas beror mycket på vem som läser, dennes humör, dagsform och egna erfarenheter – säkert lika mycket som vad jag skriver.

Jag tänker fortsätta hålla en personlig stil i bloggen och dela med mig på samma sätt som jag gillar när andra gör i sina bloggar, men det är fingertoppskänsla som gäller hur privat jag skriver.

produktnyheter16Några exempel på produkter jag fått hem senaste tiden. Alltid spännande att provsmaka nyhter och trender är ju även en av bloggens inriktningar. Här ny kokos- + mandelmjölk från Alpro, proteinflingor från Risenta, bönpasta med 30% bönmjöl från Kungsörnen och receptboken ”gilla grönt” från Fazer. Vego- och proteintrenden håller i sig och svart ”spökpasta” (svart bönmjöl) gillades här hemma.

4. Överfull, kalender, skåp och garderob

Som bloggare får jag ofta mail med ”vi tycker din blogg är så bra och har därför en present till dig/ett roligt event..”. Ibland stämmer det att företag har koll på dig, kanske dina långvariga samarbetspartners, men inte alltid. Visst känns det smickrande att känna sig utvald, men företagens syfte är främst att synas och bloggarens tid/energi och marknadsföring i bloggen är värd mycket.

Jag har fortfarande inte helt släppt ”tacksamhet- och snällhetstänket” helt som bloggare. Att jag måste visa upp det jag fått på ett eller annat sätt. Dessutom är jag nyfiken på nya produkter och upplevelser, gillar att mingla bland bloggvänner, men dygnet har bara 24 timmar.

Min lösning: Av tids- och kraftskäl väljer jag allt mer att tacka nej till det som inte är relevant för mig, min familj eller mina bloggläsare. Jag försöker att inte påverkas så mycket av vad alla andra gör utan kör mitt race. Skriver många om ett ämne är det ju högst orelevant för mig att göra det, både gällande produkter och event.

Tar jag emot produkter är jag också nog med att meddela att ”jag inte alltid skriver och lägger upp bilder på produkter jag inte får ersättning för”. Ofta samlar jag ihop produktnyheter jag är nyfiken på och knåpar t.ex. ihop en middag med både ”nya bönpastan och sojafärsen” för att sen bjuda läsarna på receptet. På så sätt blir det både nyhetsvärde, middagstips och kanske information om ex. ”IBS” i samma inlägg – d.v.s. olika saker som intresserar olika personer. Oftast gillar både jag och barnen att prova nya, spännande produkter, även om det inte alltid hamnar på bild i mina sociala kanaler.

5. Aldrig ledig

Så är det om du ser bloggen som ditt företag. Den måste vara aktuell för att locka besökare, men har du en trogen läsarskala påverkar en inläggsfri dag mindre än för nybörjarbloggaren som vill göra sig ett namn.

Min lösning: Jag planerar för lediga dagar. Sparar t.ex. recept eller annat som alltid är aktuellt inför ledigheter, men blir alltid ivrig att berätta om vad som händer i livet att det ändå blir ett par semesterinlägg. Då lägger jag dock inte samma krut vid kvalité och kvantitet, utan precis som med träningen, ”njutbloggar”. Skriver om det jag känner för och hinner med, utan stress.

6. Dåliga och ”för bra” dagar

Jo, alla har vi dåliga dagar och själv känner jag inte för att ösa över mina läsare med negativ energi. Det är dock en balansgång eftersom en FÖR hurtig bloggare också kan vara irriterande. ”Har hon aldrig en dålig dag? Alltid massor av energi?”. Åter igen – svårt att veta när ens personliga tankar och liv är passande eller inte att skriva om.

Min lösning: Se punkt 5. Dåliga dagar använder jag bunkrade, allmänna inlägg utan lika mycket personliga tankar. Många gånger kan du ångra det du skriver en deppig dag, men så länge det inte går över styr är det inte fel att även dela med sig av sina sämre dagar och sidor. Jag försöker göra det (se punkt 3), men ibland orkar jag inte. Det tar enormt mycket energi att öppna sig, visa sig sårbar och svag.

boll_tummeupp

Roligheter

I samma takt som livet går det upp och ner med blogginspirationen, men det finns väldigt mycket som är kul med att blogga tycker jag. Annars hade jag inte suttit här vid datorn just nu.

1. Att nätverka inom sitt intresseområde

Inriktningen på bloggen styr vilka du möter och de flesta vänner jag själv umgås med i Stockholm har jag mött via bloggen. Samma sak yrkesmässigt. Att göra karriär handlar mycket om kontakter och genom en blogg får du verkligen ett brett nätverk.

2. Få utlopp för sin kreativitet

Ännu ett skäl att skriva om något du tycker är intressant. Utforska och nörda in sig, fota, skriva och få ut det du skapar och brinner för till en bred massa. Jag tycker dessutom det är avkopplande att pyssla med bilder, formulera text och prata med mina läsare. Faktiskt det roligast av allt tycker jag som konstnärsskäl. En meditativ stund och stor tillfredställelse när det jag skriver tas emot på ett positivt sätt.

3. En dagbok med bilder

Hur grymt är inte det? Att kunna bläddra tillbaka i sitt liv, återuppleva gamla minnen och även låta familj och bekanta ta del av vad du gör på distans. Dessutom samlar jag recept, fakta och träningsprogram i bloggen. Ett perfekt uppslagsverk över det jag gillar.

4. Öppnar nya dörrar

Se punkt 1. Du kommer i kontakt med väldigt mycket människor, även via mail/andra sociala kanaler om du bor långt från storstan. Människor som kanske blir din framtida arbetsgivare, kollega eller vän?

Utan bloggen hade jag inte rest när och fjärran med Milla och familjen för att hålla Frisk & Stark Familj. Jag hade inte ens träffat henne, andra goda bloggvänner och företagsbekanta. Och nu, med min utbildning i Marknadskommunikation inom sociala medier på Nackademin, öppnas ännu fler möjligheter för mig som bloggare. Det är inget glamoröst liv, men det positiva vinner.

Bloggar du? Vilka svårigheter och roligheter upplever du?

 

23 kommentarer
  1. Jag bloggar:)
    Delar med mig av mycket recept, då jag älskar at exprimentera i köket!
    Skriver även en del om min löpning och min syn på balans.
    Vill sprida positiva känslor och en sund syn på detta med hälsa.
    Jag har haft stora problem med ätstörningar under 20 år, men är frisk nu, så jag vill försöka förmedla till mina läsare vikten av balans.
    Lycka ligger inte i vad vågen visar..

    Tycker det är jättekul när läsare berättar att de testat mina recept, eller kommenterar om att de blir glada av att läsa min blogg 🙂

    Svårigheter med att blogga finns såklart..
    Men dagar då jag inte känner att jag har motivation så bloggar jag helt enkelt inte.

    Mål för året som kommer är att utveckla bloggen så den blir bättre å bättre å får fler läsare.

    Du och din blogg inspirerar Anna 🙂

  2. Bra inlägg, jag känner igen det. Som resebloggare är utmaningen också att läsare gillar personligt (=ger större räckvidd) men samarbetspartners vill ha renodlat på resor och rakt igenom proffsigt (=färre läsare men mer samarbeten). Jag brottas med det varje dag, men gillar själv att både läsa och skriva personligt, så kör mest på det ändå. Men så missas något samarbete och så vacklar jag… Haha. 🙂 Tur att det bara är en hobby! Men podden (Att resa-podden) är renodlad iallafall!

    1. Lisa – tack! Ja, det är alltid en balansgång mellan att blogga med tanke på privatpersoner & företag, men jag tycker du gör rätt i att mestadels skriva personligt. Det är ju det som gör dig unik 🙂

      Fortsätt med din stil & lycka till med podden!

  3. Bra skrivet Anna. Jag känner också igen mig. Jag försöker vara personlig men ändå hålla lite distans. Bloggen är min hobby men jag har ju ändå en inriktning i träningen och livsstilsförändringen.
    Tack för inspiration!

    1. Camilla – hur personliga vi är beror nog mycket på hur öppna vi är som personer också, men vissa (som jag) har lättare att öppna oss i form av text. Distans & eftertanke är dock bra & att ha bloggen som hobby minskar prestationskraven. Lycka till framöver! 🙂

  4. Min blogg bygger så himla mycket på mig själv och på min egen resa från fetma ner till normalvikt och vältränad, så det är svårt att inte bli personlig ibland. Dock har jag börjat utelämna sådant som kanske hör andra delar av livet till, som min familj och vänner på ett annat sätt när jag skriver mer om mina egna tankar kring hälsa osv. Jag har dock inget emot att bli privat i bloggen: det som VERKLIGEN är privat är inget jag pratar med någon om alls, förutom min allra närmaste familj ändå, så den gränsen är lätt för mig att hålla.

  5. Vilket bra inlägg! Och <3 <3 på punkt 4!!
    Vi har ju pratat en del om det här. Det blir automatiskt ett annat tänk när man har ett annat jobb 40 timmar i veckan OCH barn OCH andra åtaganden (i mitt fall PT). Jag väljer att blogga och kan tjäna lite pengar på det, men den dagen jag går "all in" måste jag dra ner på annat för att inte gå in i väggen. Men ska man idag leva på sin blogg så är kraven skyhöga. Det är helt sjukt egentligen!
    Jag är glad över att du även kan njutblogga ibland. Jag tycker att blandningen av proffsiga och lite mer good feeling-inlägg med några snabba bilder från en härlig semester t.ex är det bästa! Så fortsätt som du gör och var noga med att unna dig själv dagar när du lämnar kameran hemma.
    Kram

    1. Tack Milla! Ja, det är inte alltid lätt att få ihop det så vi får verkligen tänka efter vad som är viktigast i livet – ekonomiskt, tidsmässigt, relationsmässigt etc. Alltid hälsan först, vilket borde vara självklart för en hälsobloggare men ändå inte är helt lätt när man vill mycket (& har lite tid).

      Jag gillar också en mix & ja – ska bli bättre på att lämna kameran hemma, men gillar som sagt att fota 😉
      KRAM!

  6. Hej Anna!

    Tack för en bra blogg!
    Jag har bloggat från 2008. Till en början bloggade jag om det mesta.
    På senare tid har jag mer riktat in mig på olika ämnen. Just nu är det träning som löpning och MTB som jag bloggar om.

    Det jag valt att lämna utanför, som jag alltid hade med innan, är barnen.
    Jag lägger väldigt sällan ut bilder på barnen numer. De ska få välja själva, när de blir stora, om de vill ha ett liv på nätet. Det ska inte jag välja åt dem. Ett beslut jag tog för bara ett par år sedan.

    Jag tycker det är roligt med bra kvalité på bilder. Har dock inte möjlighet att själv ordna det. De som läser min blogg får än så länge hålla tillgodo med mobilbilder.
    Det jag bloggat om förutom träning är odling, resor, mat och ekonomi. Ämnen som jag tycker är kul.
    Använder bloggen som ett minne och dagbok. Är alltid lika kul att gå tillbaka några år och läsa.

    // Helena

    1. Karin – ja, så är det med alla jobb. För att blogga är ju faktiskt ett jobb (för oss som har bloggen som inkomstkälla – helt eller delvis), även om det inte känns så eftersom det mestadels är så roligt 🙂

      Tack snälla. Du också!
      Kram

  7. Jag bloggar, men det är nog egentligen mest en dagbok för mig själv, som kanske är intressant för några andra och några av mina närmsta hang-arouds 😀 Men jag hoppas att jag kanske kan inspirera någon att våga ta första steget,igen, även när man misslyckats många gånger förut! Att plötsligt så stämmer det och stjärnorna står rätt och rätt personer finns i din närhet och JA då FUNKAR det äntligen!

    Jag gillar verkligen din blogg för du känns så ”liten” fastän du är stor, alltså, du känns inte komersiell och planerad utan personlig och jag gillar din blandning av inlägg!

    1. Marina – du inspirerar säkert många & att ha en blogg som dagbok ska inte underskattas. Det är ett perfekt sätt att samla minnen & skriva ner sina tankar.

      Vad glad jag blir för dina ord. Jag känner mig inte heller ”stor” så det är nog därför du också uppfattar den så 🙂

  8. Grymt inlägg Anna! Jag har altid varit imponerad av dig – som den fyrabarnsmamma du är alltid skriver så otroligt intressanta och välarbetade texter. Som du säger så är det ju ett heltidsjobb att hålla bloggen uppdaterad och jag har funderat på hur jag ska göra i framtiden när jag får barn. Hur hittar man tiden? haha! Du är verkligen duktig på det du gör 🙂 Jag känner verkligen igen mig i det där med att jag bloggar som bäst när jag tränar eller är ute och går – och sen väl hemma är alla de där grymma inläggen borta?!

    1. Emma – tiden finns men med barn omkring sig blir man avbruten & har en rätt stökig miljö OCH vill ju inte sitta vid datorn konstant när de är närvarande. Gäller att ta vara på morgontiden för min del, då det är tyst, lugnt & även jag tänker som bäst. Ja, eller när jag tränar även om det kan vara svårt att minna allt det där bra man kom på just där & då. Mobilanteckningar är ett bra tips då! 🙂

  9. Tack för intressant inlägg. Jag är precis i startgroparna för min blogg men hoppas hitta tiden för att uppdatera kontinuerligt. Det är för mig det absolut svåraste. Men målet är att hitta nya bekantskaper, samarbeten och sammanhang.

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras