Läsarfråga om mens & träning

Träna, äta, väga och leva lagom. Det finns inget svårare än att ge råd om hur någon ska uppnå balans för att må bra och nå sina mål. Alla kroppar och liv är olika varför ”lagom” är ett personligt mått och en viss mån av övertramp är helt ok. Att leva 100% balanserat är näst intill omöjligt och tränar du t.ex. väldigt mycket går det att väga upp genom att sova mer och äta bra för att ändå må bra. Men allt beror på vad du vill. En läsare ställde den här frågan om mens, träning och förmågan att bli gravid, något jag har erfarenhet av från åren då jag och Jonas ville bli föräldrar.

Hej Anna,

Jag är en tjej på 26 år som mejlar dig i hopp om lite hjälp. Jag älskar att träna och allt som detta medför. Gemenskap, vänner, en stark kropp som håller bra i vardagen mm. Jag kör en väldigt varierad träning, rena gympass, multibanan i grupp i skogen, lite löpning ibland och sen även pass med fokus på functional traning samt lite yoga. Jag älskar variationen. Att vara stark, ha ett okej flås och även kombinera detta med lugna yogapass för att inte stelna till.

I oktober slutade jag med preventivmedel och upptäckte då att jag inte längre får någon mens. Svårt att veta hur länge detta pågått då jag inte märkt detta så länge jag fått ”konstgjord” mens genom preventivmedlet. Man har mätt mina östrogennivåer och dem ligger på 55, skall tydligen vara över 150. Jag har även tappat mycket hår vilket hon säger också kan vara för att östrogenet är lågt. Gynekologen skrev då ut nya p-piller för att jag ska få i mig lite östrogen via dem och jag fick stränga order att sluta träns så mycket.

Men mitt bekymmer är nu hur mycket behöver jag trappa ner/sluta? Hur vet jag att jag är på rätt väg om jag nu äter p-piller? Jag lever inte i något förhållande nu men vill inget annat än att min kropp ska funka normalt igen. Jag tar gärna denna resa nu så jag inte upptäcker detta om ett par år när jag ev står där och vill ha barn. Man vet ju inte heller hur lång tid de kan ta. Har du några bra tips och råd vart jag kan vända mig för att få hjälp med detta? Jag har verkligen ingen aning om vad som är lagom och hur ska man veta att man är på rätt väg?

Supertacksam för hjälp!

Mitt svar:

Hej!

Tack för ditt mail och förtroendet att berätta om din situation. Tyvärr kan jag inte svara på hur mycket/lite träning som är lagom och tycker det låter som att du har en bra balans med varierad träning. Mina råd blir mer gissningar efter egna erfarenheter och all hormonstimulering jag fått hjälp med inför mina graviditeter. Där märkte jag vid gynekologkontrollerna på fertilitetskliniken att slemhinnan med östrogen, den som ger blödningar, tjocknat till när jag ökat ett par kg i vikt. Lite mer underhudsfett kan vara bra för östrogenproduktionen liksom att kroppen har tillräckligt med energi för att hålla menstruationen igång. Till mig sa läkaren inte att jag skulle minska på träningsdosen men jag tyckte det lät konstigt och tränade visserligen lika ofta, men utan att maxa varje pass. Kanske kan du också prova att byta ut några hårdare pass mot yoga om du liksom jag gillar att röra lite på dig varje dag? Prova även att begränsa de intensiva passen till förslagsvis 2/vecka och låt övriga vara lågintensiva ”njutpass”.

Detta är som sagt mer spekulationer än fakta och jag tror det bästa är att fråga en expert på en fertilitetsklinik, gärna en som jobbar med idrottare. Jag känner igen mig i dig om att älska känslan av att ta ut sig, men försök lägga fokus längre fram på hur du vill att ditt liv ska se ut om 5, 10, 20, 40 år istället för enbart den dagliga kicken. Kanske kan målet om att få hormonbalans och igång menstruationen hjälpa dig att känna meningsfullhet i den lugnare träningen och mjukare former. Att detta i sig är en prestation och vinst att klara av.

Önskar dig all lycka till med träningen och livet i övrigt!

jj_jormbad15

Översta bilden är från ett gemensamt styrkepass med Jonas och den ovan från sjön igår. Hittills finaste sommardagen vi fått här i Jorm.

Att bli förälder är ingen självklarhet och jag måste nypa mig själv i armen för att förstå hur rik jag är. Alla våra barn har vi fått kämpa för och jag vet många som gör/fått göra samma sak. Livet är inte rättvist och ibland går det bara inte även om man gör allt i sin makt, men några ”bli-gravid-tips” som jag tror hjälpte mig på traven har jag skrivit här

Har du fler råd eller tips på var man kan vända sig med träningsrelaterade menstruationsrubbningar? Skriv gärna i en kommentar till det här inlägget.

10 kommentarer
  1. Hej!

    Så bra och viktigt inlägg! Jag försöker bli gravid just nu och har trots viktuppgång ingen/väldigt oregelbunden mens. Det kan gå långa perioder utan och det ända min barnmorska säger är ”gå upp mer i vikt”. Jag har själv funderat på PCOS eller liknande men är det ngt du har erfarenhet av? Hade du ”normal” menstration vid varje graviditet trots mkt träning?
    Kram

    1. Karin – stämmer att det kan ta lång tid trots normal fettprocent och lugnare träning innan kroppen fungerar normalt, men PCOS är inte heller ovanligt. Jag har det själv och har faktiskt aldrig haft regelbunden mens utan p-piller – därför krävdes hormonbehandling och hjälp på fertilitetsklinik för att jag skulle bli gravid.

      Önskar dig all lycka till med era försök att bli gravida.
      Kram!

  2. Hej!
    Jag har själv haft samma problem under en period när jag tränade hårt och åt på tok för lite. Kroppen hade helt enkelt inte tillräckligt med energi för att kunna vara gravid, enligt läkarna. De sa att det kan ta lång tid innan mensen kommer tillbaka även efter att man kommit i bättre balans. För mig tog det runt 8-10 månader av ett högre energiintag innan mensen kom tillbaka. Jag tränar fortfarande mycket, men jag ligger inte på ett energiunderskott, vilket är själva boven om man gör det under en längre tid. Jag tror, enligt erfarenheten och vad jag läst/hört från läkare, att det går fint att träna på så länge du täcker ditt energibehov ordentligt! Framförallt kan en för låg fetthalt i kosten göra att mensen uteblir. Lycka till, och ha tålamod!

    1. ..Jag kan tillägga att jag inte var underviktig (BMI-mässigt) när mensen uteblev, det var enbart min fettprocent som var mycket låg.

      1. Clara – BMI är ett helt värdelöst mått om du frågar mig. Konstigt att det ens används inom sjukvården. Måttet säger ju ingeting om kroppens fördelning mellan muskler/fett/vätska osv. Samma sak med vikt, men en kvinnas fett-% är däremot av största vikt för regelbunden mens, så jag förstår att det var så i ditt fall också.

      1. Tack! Och tack för en blogg som behandlar viktiga saker med sunda perspektiv!
        Jag kan inte annat än hålla med dig om BMI. Det skrev jag mest för att betona att det som ses som ”normalviktigt” av samhället i själva verket kan vara lika osunt som anorexi eller fetma. Det sjukaste av allt är hur jag (och säkert många med mig i samma situation) blev bemött av viss vårdpersonal. En gång var jag på en mottagning just för ätstörningar för att jag var orolig över mina problem med mycket träning, lite mat och utebliven mens, varpå en kvinnlig psykolog specialiserad på ätstörningar(!) sa ”Jaha, var konstigt…, det är ju oftast smala personer som brukar lida av utebliven mens.”. Som dåvarande ätstörd var det inte det allra bästa jag kunde höra, direkt.

        1. Clara – det är mycket inom vården som är förlegat – även på ätstörningskliniker. Det var mycket på Mandometerkliniken jag så här i efterhand inte tycker är helt bra, men jag antar att det handlar om att det inte finns resurser för mer personlig behandling. Alla är ju så olika & kan inte behandlas på lika sätt.

          Hoppas du mår bra idag. Kram!

          1. Tack, idag mår jag toppen! Det är tur att kunskapen om ämnet växer hela tiden, forum som detta är ovärderliga forum för att ta bort tabu kring ätstörningsproblematik. Du är en stjärna som så öppet diskuterar din egna väg till en mer balanserad hälsa! 🙂

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras