Vikten av vikten

Jag var på 1-årskontroll på Mandometerkliniken igår. Även om jag inte är inskriven under behandling känns det bra att komma dit någon gång/år och prata om hur det går med mat och träning i det riktiga livet. Klart att det är mycket svårare än att gå efter kostschema och inte ha annat än behandlingen att fokusera på, men jag tycker allt flyter på bra. Detta visade även provsvaren på de frågor om hur jag mår, lever, min relation till kroppen och maten som man fyller i vid varje återkontroll. Jag låg t.o.m. lite bättre till på kurvan över vad en ”frisk kvinna” brukar svara på frågorna. Kanske för att jag trivs så bra i min kropp och med min livsstil, även om det här jämförandet med andra säger egentligen ganska lite om hur man mår. För vad är ”normala tankar” egentligen?

Statistik och siffror som mäter hälsa är över lag inte något jag tror på, och dit räknas även vad vågen visar. Vid varje besök på Mando får man väga sig på en vanlig våg. Den tar alltså inte hänsyn till muskelmassa, vätska i kroppen, benmassa o.s.v – alltså helt onödig. Min vikt hade gått ner lite (0,5 kg för att vara exakt, d.v.s. något man kan pendla bara under ett dygn), men ligger fortfarande inom min ”normalvikt”. Kläderna sitter i alla fall som vanligt och förmodligen beror det lilla vikttappet (om det nu är en viktnedgång) på att jag tappar muskler när jag inte tränar så tung styrketräning och mest har gått promenader. Kroppen känns mjukare och jag trivs, nu som med innan. Återigen – siffrorna på vågen, varken upp eller ner, är något mått på hur man mår. Självklart är extrem under- eller övervikt inte sunt, men annars är hälsa väldigt svårt att mäta med siffror och diagram. 

prom_ans

Mer tankar och om att prata öppet om sin kropp och vikt i sociala medier kan du lyssna på senaste avsnittet av Träningsglädje Talks. Det gjorde jag under ett soligt varv runt Gärdet efter morgonens styrkepass. Personligen tycker jag som vanligt att vi bör prata mer öppet om alla sådana här saker som många funderar på, kanske t.o.m. mår dåligt över. Kanske lite extra just nu dessutom, inför sommaren ”beach 2015”. Ett mål som för övrigt känns ganska ute? Beachen är väl som den alltid brukar vara – mjuk, varm sand och parasoller liksom.

gardet_gras

Gärdet är också väldigt härligt just nu. En podwalk var helrätt kombination till mitt tids- och träningseffektiva styrkepass. Att utan klocka eller prestationspress bara gå ett varv, njuta och lyssna. 

4 kommentarer
  1. Verkligen ett konstigt mått det där ”normal”! Skönt ändå att du inte längre har något komplicerat förhållande till kroppen, kosten och träningen. Det syns verkligen att du mår så himla bra nu.
    Kläderna, spegeln och känslan i kroppen brukar vara det som man ska lita på. Själv har jag aldrig ägt en våg och det är mamma som alltid har sagt att det är onödigt, vilket det faktiskt är om man inte har problem med att gå upp/ned i vikt eller liknande. Däremot så väger jag mig på gymmet ibland för att se så att jag inte går ner i vikt då jag har kämpat mig upp drygt 10kg efter att jag fick diabetes!
    Intressant ämne, och jag skulle gärna jobba med barn som har problem med vikten och förhållandet till mat, kroppen och motion. Bättre att barn lär sig vad som faktikst är bra mat, att motion är viktigt och att man ska må bra 😀

    1. Elin – vi har inte heller någon våg hemma, men absolut kan det finnas medicinska skäl att hålla koll.

      Ja, det är tyvärr vanligt att även barn har komplicerade förhållanden till sina kroppar. Gäller att pränta in i dem att alla är vackra på sitt sätt & att vi ska behandla kroppen som en kompis.

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras