Träningsfeminism

armh_humlan

En kommentar jag fick på Instagram fick mig att fundera över ämnet Träningsfeminism. Jag är tacksam över det engagemang mina följare, både här på bloggen och övriga kanaler, har. Att ni tycker och tänker, argumenterar för och emot det jag skriver. Den här gången hade jag skrivit att jag ”gör plats för äggröra och bacon” under en bild när jag tränade före frukost på hotellet i Sundsvall. Menat var att maten smakar som bäst efter träning och ska göra mig starkare tillsammans med den, inget om att ”hålla mig smal” eller att jag  ”inte är värd att äta utan att ha tränat innan”. Ingen annan heller, men när jag var som sjukast i ortorexi hade jag kanske också tolkat orden som så? Det är inte lätt att på några få, hastiga ord täcka allas tankar. Det som är självklart för en person kan betyda något helt annat för en annan.

hopp_milla

Därför klandrar jag inte kommentaren jag fick, men om man tolkar orden så som jag tänkt tycker jag att tjejer också har rätt att ”spänna biceps” och träna för muskelutveckling precis som männen. Och vara stolta över det. Lovisa ”Lofsan” Sandström har inte bara designat kläderna jag bär på på bilderna utan även begreppet träningsfeminism som hon beskriver så här:

”För mig betyder Träningsfeminism att jag vill kliva ur normativa system där bland annat män förväntas träna på ett sätt och kvinnor på ett annat sätt, inte för att de vill det eller behöver det utan för att de förväntas göra det, utifrån sitt kön. Jag tycker också att det är viktigt att lyfta fram vilka syften, mål och drivkrafter vi har till träning. Den gamla synen där män ska träna för att bli större och kvinnor för att bli mindre känns så förlegad. Istället tycker jag att vi ska lyfta fram varje individs inre glöd och engagemang till träning. Vi ska känna att vi kan, oavsett vem vi är. Jag vill att Du ska träna för att du tycker om dig själv. Inte för att du är missnöjd med din kropp.”

yoga_milla

Jag är omgiven om många starka och framgångsrika tjejer. Som gjort Ironmans, skrivit böcker, ger ut podcast, leder klasser och kämpar mot sina drömmars mål. Jag menar inte att berömdhet och prestation är allas dröm eller bättre än att träna för sin egen skull, men att tjejer i största allmänhet behöver lära sig att ta plats. Lyfta varandra, trots våra olikheter, istället för att tävla och jämföra oss med varandra. Tjejer som gillar att träna. Bygga muskler, springa, yoga, dansa, skida, boxas. Som tränar med passion, för att vi vill vara starka, uppleva, vinna, trivas med vårt yttre och inre, uppnå mål och drömmar – för oss själva och inga andra. Det är Träningsfeminism för mig!

Detta har jag lärt mig efter första året då jag jobbade helt ensam. Vi har alla olika förutsättningar, men genom att hjälpa och stötta varandra blir arbetet både roligare och lättare. Det har jag och Milla bevis på efter ett års samarbete.

armh_film

Bilderna är från vår filmning till In motion by Anna & Milla i Humlegården tillsammans med Björnhult Media förra veckan. Duktiga killar som jag gjorde studiebesök hos tidigare samma dag, och varmt rekommenderar om du vill ha hjälp med filmning och redigering. Det färdiga resultatet kommer framöver, men det var bråttom att hinna filma innan min operation. Medan jag kunde vara just ”in motion”.

Hur tänker du om Träningsfeminism?

7 kommentarer
  1. Hmm, träningsfeminism för mig är nog att jag får och kan träna så att min kropp blir stark och snygg, precis som jag vill. Att kunna vara stolt över kroppen, hur den än ser ut och att vara stark.
    Snygga träningskläder är bra att framhäva sin kropp/kroppsdel man är stolt över. Fler borde våga visa kroppen, för vi är ju jävligt snygga fast på olika sätt 🙂

  2. Hej Anna!
    Det var jag som skrev kommentaren på Instagram; och JAG vill också klargöra att jag på INTET sätt menade illa! Det var INTE menat som någon pekpinne, utan gjorde mig mest lite brydd. Och orolig kanske. JAG har verkligen ingen som helst rätt att vare sig tycka eller tänka något om din kropp eller hur du ser ut, och jag värderar inte, men jag tycker att det ser ut som att du blivit väldigt smal igen (och det kanske helt enkelt ÄR så din kropp är!). Och när jag såg den kommentaren så blev jag bara iskall och tänkte ”nej, nej, nej! Inte så! Man behöver inte ”förtjäna” mat Tänk om hon har hamnat DÄR igen”! Och precis som du skriver så beror det förmodligen ENBART på att jag också har varit/delvis fortfarande är, där du varit gällande ortorexi och VET att JAG skulle ha kunnat tänkt så. ”Fan vad bra att jag tränar innan frukost, då har jag ju redan ”gjort mig av” med den och kan äta med gott samvete”… Så; inget illa ment Anna, verkligen inte! Jag är glad för att du mår bra! Kanske var en onödig kommentar av mig, den bara kom… Någon som aldrig varit i vår situation hade förmodligen ALDRIG tänkt så. Kram från en annan Anna.

    1. Anna – jag är glad över din kommentar! Tycker fler bör reagera om det är något de tycker & tänker. Och efter din kommentar förstod jag också att det kanske inte var så smart att skriva så eftersom det är lätt att tolka orden precis som du, & säkert jag också skulle gjort. Alla som är/har varit sjuka ser lätt igenom ord & tolkar på ett annat sätt precis som du skriver. Jag vill föregå med gott exempel, men ibland går det för fort i sociala medier.

      Och angående min kropp är jag normalviktig enl. min kurva & detta så som jag alltid sett ut, även innan någon ätstörning. Båda mina föräldrar är smala, min syster äter som en häst & är smalare än mig. Just nu känner jag mig dessutom starkare än någonsin, trivs med den jag är & känner mig hemma i min kropp. Det gjorde jag inte direkt efter min behandling på Mando, betydligt större, eller när jag var som smalast. Det är en stor vinst för mig.

      Kram & tack igen för ditt engagemang!

  3. Slutet gott, allting gott=) Är glad att höra att du mår bra och känner dig stark Anna! Och du ÄR en förebild!! Kram

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras