Läsarfråga

jag_kyl3

Tillbaka i stan går pulsen automatiskt upp. Men det är därför jag valt att bo här. Jag gillar när det händer saker och ingen dag är den andra lik – som kontrast till lugnet i Jorm. Denna torsdag är det hemmajobb och leda Crosstraining för Kammarrätten som gäller, men dessförinnan barnlämning och egen styrketräning. Efter en veckas frånvaro längtar jag efter skrotet.

 

Appropå min egen träning fick jag en läsarfråga om träningsstress igår:

 

Jag heter Teresa och följer din blogg dagligen. Jag älskar att träna och röra mig. Älskar springa. Du är en sann förebild. Man blir glad och inspirerad av din blogg. Många träningsbloggar blir man lätt stressad av istället för bli inspirerad, men inte av din. Du utstrålar underbar energi och glädje. Du har en grymt stark kropp fysiskt och mentalt. Du är min förebild.

Har tidigare skickat något mail och fick bra tips tillbaka. Tack! Jag har en fråga undrar om du kan svara på den? Blir du stressad av andars träningsvanor? Hur hanterar du det i så fall?

Jag kan bli så arg på mig själv att jag hänger upp mig på hur mycket andra tränar. För att stället lägga fokus på min egen. Men det är främst när jag är skadad eller sjuk o inte kan träna. Just nu har jag överansträngt min fot o kan inte springa. Att då höra hur andra tränar och springer gör mig riktigt stressad. Om jag inte kan träna kondition känner jag mig tjock direkt. Jag är normal viktig men tränad, men får jag inte röra mig tappar jag helt min kroppsuppfattning.

Ha en riktigt fin dag!

Mvh Teresa

 

Mitt svar:

 

Hej Teresa!

Vad glad jag blir att du gillar bloggen och blir inspirerad. Det är mitt mål med den och jag blir otroligt smickrad över dina ord. Tack ♥

Visst – jag påverkas också av andras träning, men mest tar jag åt mig tips att införa i min egen träning. Dock förstår jag hur du känner när du inte kan träna. När du tränar blir humöret ofta bättre vilket gör att hela kroppsbilden blir mer positiv, men många gånger kan ett uppehåll t.o.m. vara bra för återhämtning och motivation. 

När jag i perioder inte kunnat träna pga graviditet, operation, skador eller under behandlingen mot ortorexi har jag lagt fokus på syftet till uppehållet. Sett till vad detta gett mig mer än vad jag INTE fått göra. Blickat framåt med en plan för hur jag ska komma igång igen när jag väl kunnat träna igen. Att hela tiden ha små mål att jobba mot – oavsett rehab för en fot eller göra 15 dips tycker jag är motiverande.

Se motgångarna som utmaningar och plocka tips till din egen träning istället för att jämföra dig med andra. Vi är alla unika, har alla olika förutsättningar, och ingen människa är bättre än någon annan. Vi kan inspireras av varandra och plocka små pusselbitar här och där till vår egen målbild, men inte använda samma ram.

Kram och lycka till!

5 kommentarer
  1. Hej! Jag läser och följer många träningsbloggar, och en massa bilder på instagram! Jag blir inte så stressad över andras bilder el ord! Men min stress är när jag inte kan träna, jag planerar mitt liv efter min träning! Måndag, onsdag, torsdag är jag upptagen av träning och gärna löpning en gång på helgen. Jag tränar tre av dessa dagar i en lokal förening och en dag på jobbet i en gruppträning! Nu slutar träningen i den lokala föreningen denna veckan och jag får stress och lite ångest över att jag inte vet riktigt vad jag ska hitta på nu! Den här kan jag inte prata med mina närmsta om för de tycker att jag är tokig att jag har börjat träna så mycket! Ja, vad vill jag ha sagt om det här :)) Jag vill väl bara få sagt det hahaha Tack, för en bra och fin blogg som jag följer varje dag!! Kram Cia

    1. Cecilia – det är tråkigt att du känner stress över träningen, men annars är 4 ggr/vecka inte för mycket. Men det är ändå bra om du hittar ett avslappnat förhållningssätt till träningen & får in det mer som en naturlig del av vardagen än att det upptar för mycket fokus.

      Tack själv för att du läser 🙂

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras